Jobbigt!
Den här fokuseringen tar mentala kraft. Det går inte att vara här och ta det med en klackspark.
Det vore inte rättvist mot dom som tagit ut mej och det vore inte rättvist mot mej själv.
Så det är bara att slänga på lurarna, börja se målbilder igen, börja gå in i mej själv.
Förbereder mej på att jag kommer få ont, det kommer svida, gnissla och kännas i varenda muskel.
Jag har ju ändå sprungit in i folk ett par 100gr och vet vad som krävs och hur det känns.
Å framförallt jag vet ju att jag gillar det, så fort adrenalinet börjar pumpa och kroppen fått lite stryk...då kan jag ju inte få nog.
Inget får mej att känna mej mera levande!
Så snälla slå mej i huvudet, kasta mej i golvet så vi kan börja kötta...
Jag är redo !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar